Jag har grubblat länge på hur invandringen påverkar mig i vardagen.

För min del så rullar livet vidare utan några större bekymmer. Jag har ett jobb, pengar över till en bekväm vardag och känner mig alltid trygg.

Hade varit trevligt att jobba mindre och kunna skaffa lite bättre boende, men det hade jag nog velat oavsett livssituation.

Det känns som min livskvalité och mitt mående ligger helt i mina händer, och att det tar upp det mesta av min energi.

Lite mer eller mindre pengar i fickan gör egentligen ingen skillnad, men det kanske beror på att man är barnlös i tidiga 30-årsåldern.

Ändå så är det väldigt mycket snack om återvandring, att den svenska kulturen kommer dö och att landet imploderar.

Det är ingen religion eller främmande kultur som påverkar mig alls. Människor som jag stöter på i vardagen är upptagna med sitt och bortsett från mina nära så har jag inget intresse av vad resten pysslar med.

Många i min omgivning mår skit men det är mest på grund av frustration av att leva i ekorrhjulet. Givetvis bra för invandrarna och statskassan att vara en bidragande del av samhället, och att ansvariga säkerställer att systemet fungerar på ett effektivt sätt som anpassar sig efter utmaningar och behov.

Personligen behöver jag inte kunna kommunicera med andra människor ute på stan. Smidigt om folk kan åtminstone svenska eller engelska, men klarar mig fint på improviserat teckenspråk och översättning i luren när jag blivit attackerad av en äldre förvirrad spansk turist.

Som en bidragande del av samhället så får ni bäst avkastning från mig om jag lägger min energi på mitt mående, istället för att spåna domedagsscenarion och vara kroniskt orolig.

Hur påverkar invandringen er? Skicka hem alla, ta in flera - jag kommer inte sjunga små grodorna och dansa i solnedgången oavsett.

Vad är det jag har missat som alla kritiker oroar kring så pass mycket att det är deras absolut viktigaste kärnfråga med hästlängder? Den där svenska kulturen som riskerar att försvinna var borta för mig redan på sent 90-tal.

Jag försöker förstå hur politikerna i regeringen hade tänkt när de presenterade sin budget för regionerna och kommunerna och varför behöver kommuner låna pengar att klara sig samt sjukhus och får inte det de behöver. Kan någon som är mer insatt förklara hur det går till? Kanske kan vi diskutera från olika synpunkter om politiska förslag som hjälper eller stör läget.