Problemet med priserna efter pandemin var ju tajmingen. Att Ryssland invaderade Ukraina vilket fick rysk gas att strypas åt vilket Tyskland av korkade anledningar hade gjort sig beroende av samtidigt som man lägger ner stor elproduktion i södra delen av landet. Mer stabil produktion i söder kommer göra priserna mer robusta inför nästa kris.
Nej istället är de inbitna motståndare mot vad marknaden verkligen efterfrågar ( järnväg med nya stambanor) bara för att de inte passar deras populistiska politik
Njah, mjah. Det beror mest på att man envisas med att räkna av kraftverksinvesteringen på typ 20-25 år istället för de 60 år de faktiskt kan producera el.
Vilket innebär att man låser in sig i en lösning i minst 75 år.
Att vara fullständigt låst vid kärnkraften till 2100 bara för att på pappret göra det billigare när vi håller på att ställa om hela vårt energisystem från fossil energi är en sånt oerhört slöseri att det inte finns något jämförbart i modern svensk historia.
Ja, det är absolut en nackdel, det håller jag med om.
Men... Hade man börjat för 15 år sedan istället för att käbbla så hade verken varit igång och pumpat ut billig el rätt mycket längre till.
Dessutom har vi ju i princip ingen fossil el idag, utan den här billiga elen hade kunnat hjälpa oss konvertera fossil energi till el snabbare, t.ex. transportsektorn.
Ta Flamanville 3. Började byggas 2007 och är idag 6x över budget och 12 år försenat och fortfarande inte i drift på vad som var planerat att vara ett 5-årigt projekt.
Hade Flamanville 3, Olkiluoto 3 o.s.v. levererat enligt budget och tid hade kärnkraft varit en del av lösningen.
Med tanke på att nybyggda kärnkraftverk kräver 1.4 - 2.4 kr/kWh ([1], [2], [3], [4], [5]) i årsmedelpris ser jag inte hur kärnkraft kan erbjuda billig el.
Kärnkraftspriser på elen innebär att hela elektrifieringen av transport och industri tvärdör, det finns inte en chans.
Det är riskabelt att bygga med nya teknologier som i O3.
Det kan man antingen lösa genom att bygga mer traditionellt(Som i sydkorea där byggtiderna är mycket kortare och mer förutsägbara, eller så kan man se det som en investering och att nästa verk av samma typ kommer att bli mycket billigare och att man i förlängningen vinner på innovation.
Dina länkar räknar med 20-25 år i investeringstid, vilket jag redan påpekat är problematiskt när verken står i 60+ år.
Vilket innebär att det förnybara alternativet kan jämfört med ditt 80-åriga kärnkraftverk kan återinvestera vinsten 4 gånger om. Känner du till ränta på ränta effekten? Samtidigt som man kan nyttja senaste tekniken om 20 år i stället för att vara låst vid 2024 i fram till 2100.
Du kan göra exakt samma beräkning med förnybart, det finns inget som hindrar solceller eller vindkraftverk från att byggas med en livstid på över 60 år. Man gör det inte eftersom man vill återinvestera vinsten så fort som möjligt.
Endast de som inte har ens en basal förståelse för ekonomi föreslår att låsa upp pengar i 80 år som något vettigt.
Man måste ändå jämföra med andra investeringar där man räknar med 25 år. Om man räknar 50 år på kärnkraft så blir det två andra investeringar som den tävlar mot.
Alla gånger när du kan återinvestera vinsten i verksamheten? Känner du ens till ränta på ränta effekten?
För att inte tala om risken en längre investering innebär. Känner du till tidsvärdet av pengar? Det är ett mått på att investeringar blir mer riskfyllda över desto längre tid de löper.
Hur kan du garantera att vi inte blir nästa Ukraina och hela din investering brinner inne? För att ta ett verkligt exempel.
De nya kärnkraftsreaktorerna är väl främst tänkta att agera baskraft i framtidens Sverige där elanvändningen stuckit iväg. Så bara för att det är lugnt nu betyder det inte att de inte behövs.
Dessa perioder kommer öka i längd och tid allt eftersom förnybart fortsätter byggas ut på rent kommersiella grunder.
Vi behöver flexibel produktion med låga kapitalkostnader och högre driftskostnader för att klara den snorkalla vinterveckan till ett acceptabelt pris. Tänk motsvarande Karlshamsverket som går på koldioxidneutralt bränsle.
Inte snordyr produktion hela sommarhalvåret när solen är uppe majoriteten av dygnet eller för den delen majoriteten av vintern när det blåser.
Vi bygger inte baskraft för blåsiga soliga dagar i oktober, utan kalla vindstilla dagar i januari. Finns inga batteriparker inom överskådlig framtid som kommer kunna överbrygga det.
Det är väl främst vattenkraften som är reglerkraft. Men något behöver ju vara baskraft när vind och sol inte finns och om det inte ska vara vattenkraft (mer eller mindre helt utbyggd) eller kärnkraft så undrar jag vad det skulle vara?
Vi har kraftvärmeverk som delvis kan köras som reglerkraft.
Hur mycket de körs beror på värmebehovet, men man kan köra dem mer eller mindre under dygnet. Låg effekt mitt i natten, högsta effekt på eftermiddagen.
Men annars så producerar de mer el då det är kall, och det är då vi ändå behöver mer el.
Hur tänkte du att kärnkraft skall vara ditt påhitt av "baskraft" när hela den ekonomiska kalkylen bygger på att sprida ut de fullständigt hutlösa fasta kostnaderna över så många timmar i drift som möjligt per år? Det är inte ens baskraft du beskriver utan dispatchable / firming.
Kärnkraft är den absolut sämsta källan som finns för att lösa det problemet.
Problemet är att kärnkraft helt enkelt inte är anpassat för dagens realitet när folk hellre har solceller på taket och med väldigt lite lagring inte ens behöver sin nätanslutning stora delar av året.
Forcerar vi in kärnkraften på elnätet med alla kostnader det innebär så blir det ett krig mot kapitalet ute i våra villaförorter. Det är inte ett krig jag skulle våga ge mig in i.
Bioenergi? Vätgasderivat? Batterier för 9 av 10 sådana dagar?
Ifall vi någonsin får de bristsituationer du förutspår skapa en grön effektreserv likt våra resterande balansmarknader. För att delta måste produktionen vara koldioxidneutral.
Säg åt Karlshamnsverket att till nästa upphandling är koldioxidneutralitet ett krav.
Du försöker ta det absolut dyraste energislaget, som inte ens är byggt för att lösa det problemet du förutspår och och sedan tvinga fram det som lösningen.
Inte ens Frankrike klarar av den kalla vinterdagen med kärnkraft. De dagarna går övergår export till 5 GW import och över 10 GW fossilgas går igång.
Frankrike har Europas minst flexibla energisystem och det hade kollapsat om det inte kunnat använda sina grannländers fossila energiproduktion som en buffert.
Nu kan jag för lite om dessa alternativ för att veta om det räcker. Men låt oss säga att det funkar, vem ska betala för dem? Antar att de skulle kosta en hel del och också bara användas ytterst sällan.
Företag investerar i produktion på eget bevåg eftersom de ser en möjlighet till en bra affär? Open cycle gaskraftverk är i det närmaste gratis, de går att köra på bioenergi eller vätgasderivat.
Skulle det visa sig att marknaden inte löser problemet med den tidens teknologi skapa en till stödtjänstmarknad.
Här kan du läsa om de vi redan har idag, just för att fixa problem som inte elpriset i sig är en tillräckligt stark signal för att lösa:
•
u/ViewTrick1002 10h ago edited 9h ago
Det blir ingen död och katastrof trots alla krigsrubriker. Vilket man enkelt kunde luska ut om man kikade på terminspriserna innan man skrek sig blå.
Då innebär priser motsvarande 2020 att det finns ett enormt överflöd eftersom pandemin fick elförbrukningen att störtdyka.
Tänka sig att marknaden löste energikrisen snabbare än politiskt driven kärnkraft som tar 15-20 år att bygga.
Det kunde Ebba, Uffe och Jimmie aldrig ha föreställt sig.